Kort historik över KA 2 Kamratförening

Samtidigt som de för Sveriges försvar negativa verkningarna av 1925 års nedrustningsbeslut började uppenbaras allmänt, kunde illavarslande tecken tydligt märkas utrikespolitiskt – bland annat nazisternas maktövertagande i Tyskland. De mest optimistiska kunde anan ont.

Som tecken på detta inkom under vintern 1935-1936 brev från två personer, med undran om man vid regementet ”var sinnade” att bilda en kamratförening liksom på andra håll inom krigsmakten.

Påstötningarna väckte genklang och undersökningar gjordes bland personal och ”föredettingar”. Resultatet blev positivt och snart hade över 600 medlemmar anmält sig. Vid ett konstituerande sammanträde den 20 juni 1936 bildades KA 2 Kamratförening, stadgar antogs och medlemsavgiften blev 2 kronor per år. Enligt stadgarna skulle föreningen bland annat:

Vara en föreningslänk mellan dåvarande och förutvarande personal från KA 2 och Carlskrona artillerikår.

bidraga till att vårda dessa förbands traditioner, möjliggöra för avgången personal att närmare följa vapnets utveckling, och

främja sammanhållningen mellan olika personalkategorier och mellan dåvarande och förutvarande personal samt befordra ett gott kamratskap genom fri och otvungen samvaro.

De närmaste åren efter bildandet deltog mellan 300 och 400 medlemmar till den årliga träffen i juni månad. Av naturliga skäl var deltagarantalet under beredskapsåren begränsat.

Kamratföreningen fortsatte sin verksamhet efter krigsåren med samma mönster som tidigare och med anpassning till de aktuella förhållandena.

Från 1975 utökades mötesverksamheten med ett vintermöte och från 1981 med ett höstmöte. Idag genomförs årsmötet i februari – mars, vårmöte i regel i amj månad och ett höstmöte i oktober – november.

Kustposten

Sedan 1937 har föreningen gett ut tidningen Kustposten. Ja, den hette inte då Kustposten utan helt enkelt Medlemsblad för KA 2 Kamratförening. Under de första åren kom tidningen ut med 2 nummer 1937, 1 nummer 1938 och 4 nummer 1939. Från och med nr 2 detta år var tidningen gemensam för KA 2 Kamratförening och regementet KA 2 med KA 2 förströelsedetalj som ansvarig för tidningen.

Under 1940 kom tidningen ut med inte mindre än 28 nummer och detta har sin förklaring i att beredskapen kanske var som intensivast just då, framför allt efter tyskarnas ockupation av Danmark och Norge. Fr.o.m. nr 12 detta år har namnet Kustposten etablerats och tidningen fick sitt nuvarande utseende, även om förstasidans färg varierat.

Åren 1941 – 1943 är tidningen gemensam för KA 2 och KA 3 och respektive regementes kamratförening. 1941 kommer 14 nummer, 1942 kommer 16 och 1943 10.

1944 är Kustposten ett organ enbart för KA 2 och dess kamratförening och samma är förhållandet för 1945. 10 respektive 5 nummer utkommer.

Efter kriget blir Kustposten ett renodlat organ för KA 2 Kamratförening och fr.o.m. 1948 har tidningen det utseende den har i dag.

Åren 1946 – 1972 kommer Kustposten ut med endast ett nummer per år och detta kommer alltid inför årsmötet i juli

1973 – 1987 ökas utgivningen till 2 nummer per år, ett i juni och ett till jul.

Från 1988 utges Kustposten med 4 nummer per år i mars, juni, september och december.

Från start fram till slutet av 1980-talet förekom annonser i stor utsträckning. Under 1980-talet skedde en kraftig nedgång för att i slutet av decenniet upphöra helt.

Ett stort antal redaktörer har genom åren verkat i tidningen. Från 1946 till och med 1963 var redaktörsjobbet en del av regementsadjutantens arbetsuppgifter.

Så här ser redaktörslängden ut:

1937 – 1939
Sture Lindahl, Carl Holmberg (red på Blekinge Läns Tidning) och flaggkorpral Gerbro

1940
Finn Svenonius, flaggkorpral och sedermera fänrik, som var chef för KA 2 förströelsedetalj

1941 – 1942
Furir Olle Ekström vid förströelsedetaljen

1943
Värnpliktige Nyquist vid förströelsedetaljen

1944 – 1945
Var ett stort antal redaktörer inblandade, nämligen korpralerna S Mattsson och Arvid Höglund, den sista redaktör vid Sydöstran, värnpliktige Hogestad och Hultman. Furiren Olle Ekström återkommer i slutet av 1945 och fungerar även 1946.

Så följer ett antal regementsadjutanter, nämligen

• 1947 – 1949 – Hans Blenner
• 1950 – Arne Widner (regementsstabschef)
• 1951 – 1952 – Bertil Runberg
• 1953 – Sture Lindberg
• 1954 – 1955 – Björn Magnusson
• 1956 – 1957 – Arne Lundell
• 1958 – återkommer av någon anledning värnpliktige Ingemar Hultman (feltryck?)
• 1959 – Lars Hansson (sedermera regementschef)
• 1960 – Per-Christian Bohlin
• 1961 – Pererik Lindahl
• 1962 – Svante Kristensson
• 1963 – Rolf Sahlén
• 1964 – Tillträdde Bengt Jacobsson och han behöll jobbet t.o.m. nr 2 1992, ett oslagbart rekord.

Sedan nr 3 1992 har undertecknad fungerat som redaktör med Dag Åshage som ansvarig för den grafiska formgivningen och layouten.

Tyvärr upphör Kustposten fr.o.m. 2009 som papperstidning, men kommer att finnas på denna hemsida. Styrelsen arbetar f.n. med olika möjligheter att återuppta utgivning av en papperstidning.

Olle Melin med underlag från Gustav Karlssons artikel vid 50-årsjubileet 1986